"Kärleken – som vi förstår den, skriver om den och saluför den – är inte alltid Gud, men Gud är alltid kärleken. Och några kommer att trotsa sin rädsla och följa sin längtan till dess djupaste mål." (Ylva Eggehorn)
För mig är längtan en vän, en mycket kär vän, en följeslagare jag haft med mig på min vandring genom livet sedan jag var barn. Jag längtade tidigt i livet. Efter kärlek, efter kärleken, efter rättvisa och fred, efter helande och upprättelse för mig, min familj och världen. Jag längtade efter frihet och att leva livet fullt ut.
I perioder har längtan svalnat och tidvis har den tystnat helt. Det är som att hamna i ett vacuum, ett väntrum, med en kompass som helt slutat fungera och jag vet varken vad jag vill med mitt liv eller i vilken riktning jag ska gå. Livet stannar upp, stagnerar, kallnar, blir livlöst.
Jag tror att jag är en människa som innerst inne alltid är på väg, i rörelse framåt. Det är länge sedan jag slutade rusa mot ett mål, men jag jag rör mig, stegar mig fram, lite varje dag. Kanske är det allra tydligast på bloggen. Den är som min vandringsstav. Den visar att jag är på väg någonstans och att jag vandrar Vägen.
Det finns en gemensam nämnare i den längtan som till det yttre förändrats under mitt liv. Den styrs av de behov jag ser finns hos mig, mina närmsta och i allmänhet. Min längtan är ingen privatsak även om den är personlig.
När jag längtar efter en livskamrat är det för att jag behöver den djupa vilan och kärleken som finns i den relationen för att själv må bra. Den kärleken och vilan vet jag spiller över på mina närmsta och de människor jag möter i min vardag.
När jag nu börjat längta efter en egen bil är det för att jag insett att med en bil kan min energi användas till att arbeta i församlingen, träna och ta hand om mig själv, samt hjälpa min mamma. Att färdas kollektivt äter upp mig, all kraft går åt till att hålla ihop mig själv så att jag inte bryts ner alltför mycket.
När jag längtar efter att nå ut med mina texter, illustrationer och min konst är det för att jag har ett behov av att få dra mig undan, att vara ensam och skapa ihop med Gud. Jag vet att mina skapelser kan vara till glädje och tröst, uppmuntran och inspiration för både mina närmsta och de människor som får tillgång till dem.
Det finns alltså en längtan som ser till mina mest grundläggande behov och just därför inkluderar de andra människor och ser också till deras behov. Sådan är den längtan som kommer ur kärlek till Gud, sig själv och sina medmänniskor.
Jag själv är oftast det största hindret i mitt eget liv. De tankar jag har om vad kärlek är, "som vi förstår den, skriver om den och saluför den", som inte alltid är Gud. Men det finns en kärlek utan jämförelse, en kärlek större än allt vi människor kan föreställa oss, en kärlek som aldrig jämför. Den kärleken behöver jag.
Ett hinder jag ofta sätter upp är just jämförelsens mur. Jag jämför mig med andra på ett osunt sätt. Det gör livet onödigt svårt.
Jag jämför mig med de som har det mycket sämre ställt än vad jag har och det hindrar mig från att ta emot det jag själv behöver för att må bra. En man, en bil, ett genombrott i mitt skapande.
Jag jämför mig med de som valt en annan spirituell väg än den med Jesus och det hindrar mig från att möta de människor och de sammanhang där jag kommer till min rätt.
Båda dessa jämförelser härstammar från min historia. Det fanns alltid någon i min familj som hade det svårare och mådde sämre än jag och vars behov därför gick före mina. Att ta emot det jag behöver för min överlevnad kan jag, men att ta emot allt jag behöver för att mitt liv ska blomma ut har jag aldrig lärt mig. Men nu vill jag det, och jag ser att den välsignelsen över mitt liv kommer att vara till välsignelse för många andra.
Jämförelsen med andra andliga rörelser uppstod långt senare efter mitt eget möte med Gud. Den jämförelsen handlar ytterst om gemenskap och min djupa längtan efter att dela Guds kärlek med andra människor och att ta emot Guds kärlek från dem.
Jag fann mycket närhet och värme bland kvinnorna vars andliga sökområde är stort. Jag fann inte samma närhet och värme bland människorna vars andliga sökområde är Jesus. Jag behöver närhet, värme och Jesus - allt i ett. Det alltför stora andliga sökområdet hos kvinnorna skapar mer förvirring än det kommer med klarhet för mig. Och den kristna tro som är alltför stagnerad alstrar ingen värme och för inte oss lärjungar närmre varandra, en sådan gemenskap ger mig inte luft under mina vingar.
Det finns en kärlek utan jämförelse, en som ser till behovet hos var och en utav oss människor utan att jämföra. Den kärleken från Gud behöver jag. Att jämföra är något mänskligt, det är inget jag kan upphöra med, men jag kan begränsa dess inverkan på mitt liv och öppna mig för att ta emot det Gud vill ge mig utan att ständigt se till så att den vid sidan om mig också får samma som jag. För det är barnets sätt att visa kärlek. Alla ska få lika mycket. Men barnet tänker inte på att den ene kanske är mer törstig än den andre. Inte heller att någon är mer generös än andra och därför delar med sig av allt vad den får. Inte heller att behoven hos människor över tid skiftar.
Det finns inget fromt i att stå över de gåvor Gud vill ge mig och säga till honom att ge det till någon som behöver det mer än jag. Om Gud vill ge mig något så är det ju just för att jag behöver det, kanske mer än andra, under ytan, på djupet som ingen ser. Kanske inte ens jag själv.
Längtan har den egenskapen att den ofta avslöjar den osynliga bristen hos oss. Längtan efter en man kan handla om så mycket mer än gott sällskap i vardagen. Längtan efter en bil behöver inte alls handla om bilen i sig utan de möjligheter den öppnar för. Längtan efter att få skapa ihop med Gud kan handla om Guds egen längtan efter att sprida budskapet om sin son Jesus Kristus.
Längtan sprungen ur kärleken är en sann vän på livets väg. Den har ingenting att göra med makt, berömmelse, girighet och ära. Den är genomsyrad av kärlek, vänlighet, omsorg och givmildhet. Därför vill jag inte att den ska falna. Den är ljuset i mitt liv.
"Några kommer att trotsa sin rädsla och följa sin längtan till dess djupaste mål." Jag är en av de människorna.
Kram,
Comentários